Samhällsmaskinen – Industriåldern ur konstens perspektiv
24 sep 201615 jan 2017

Samhällsmaskinen undersöker bilden av det samtida Sverige med utgångspunkt i industrialiseringen, den kulturrevolution som låg till grund för det världsberömda välfärdssamhället. Verk av ett trettiotal konstnärer visas i dialog med objekt ur Malmö Museers historiska samlingar. Tillsammans skildrar de ett samhälle som förändrats i grunden, och som nu befinner sig mitt i nästa stora omvandling.

Begreppet industri används i utställningen som ett prisma genom vilket olika bilder av samhället blir synliga. Från Malmberget i norr till kalkbrotten i söder möts vi av kalhyggen, slagghögar och miljonprogram. Industrialismen banade väg för gruvschakt och fabriker, men även för mer existentiella slukhål. Utställningen belyser också hur konsten hämtat inspiration från industriålderns estetiska möjligheter och material, vilka gång på gång sprängt konstens gränser.

Den moderna svenska välfärden bygger på ett utbyte: industrialiseringen lyfte landet ur fattigdom, medan landskap och människors kroppar och medvetanden präglades av produktivitet och effektivisering – på gott och ont. Under decennier lyftes Sverige fram internationellt som det moderna projektets framgångssaga. Men vilken sorts samhälle skapades egentligen?

Nu är vi på väg in i den fjärde industriella revolutionen, en tid då de digitala, biologiska och fysiska världarna smälter samman på ett sätt som återigen kommer att förändra mänskligheten. Samhällsmaskinen väcker frågan om de löpande bandens tid verkligen är förbi, eller om den industriella logiken bara förskjutits från fabrikerna till att istället ta plats inom oss?

Ylva Westerlund: Skymning, 2014, lavering. Foto: Ylva Westerlund

Medverkande konstnärer
Meira Ahmemulic, Henrik Andersson, Kalle Brolin, Nina Canell, Hans Carlsson, Edward Clydesdale Thomson, Jonas Dahlberg, Kajsa Dahlberg, Leif Elggren, Cecilia Grönberg & Jonas (J) Magnusson, Erik Mikael Gudrunsson, Gustav Hillbom & Erik Viklund, Saskia Holmkvist, Ellen Nyman & Corina Oprea, Erik Holmstedt, Sofia Hultén, Alfredo Jaar, Sara Jordenö, Susanne Kriemann, David Larsson, Anna Ling, Björn Lövin, Caroline Mårtensson, Jesper Nordahl, Karin Ohlin, Pratchaya Phinthong, Katarina Pirak Sikku, Jan Svenungsson, The non existent Center, Pär Thörn, Ylva Westerlund

Seminarium: Samhällsmaskinen – om industriålderns effekter och konstnären som historieskrivare

Fredag 20 januari, kl. 10–15

Medverkande: Nina Björk, Karim Jebari, Fredrik Pålsson, Johan Redin, Meira Ahmemulic, Lisa Rosendahl m fl.

Seminariet tar som utgångspunkt och fördjupar några av de frågeställningar som lyfts fram i utställningen Samhällsmaskinen – industriåldern ur konstens perspektiv. Diskussionen utgår från två spår: hur industrisamhällets produktivitets- och effektivitetsideal omformat människan och våra omgivningar, samt den samtida konstens relation till historieskrivning och samhällsanalys.

Pass 1: Den industriella människan och kulturen.

Industriåldern innebar en ökad välfärd i Sverige, men också en tilltagande exploatering av människan och naturen. Vad blev konsekvenserna av den effektivisering och rationalisering som karaktäriserade industrisamhället? Hur förhåller vi oss idag till tankar om alltings mätbarhet, en ständigt ökande produktion och konsumtion, och den eskalerande urbaniseringen? Samtidigt som vi sägs ha lämnat det klassiska industrisamhället bakom oss är vi på väg in i en fjärde industriell revolution där digitala, biologiska och fysiska världar smälter samman. Vad kan vi lära oss inför framtiden av den stora omvandling som samhället nyss genomgick? Vad är möjligheterna och riskerna med framtidens teknologi och hur påverkar den vår syn på oss själva, samhället och miljön?

Pass 2: Konsten som alternativ historieskrivning och kulturarvet under och efter industrialismen.

Museerna spelade en central roll i bearbetningen och förståelsen av industriålderns framväxt. Många av dagens kulturarvsinstitutioner bildades i slutet av 1800-talet för att bevara bondekulturen som då trängdes undan. Vad finns det för behov idag av att bearbeta vår gemensamma historia och hur kommer dessa till uttryck? Behövs nya typer av institutioner, och vad kan konstens och konstnärens roll vara i den samtida historieskrivningen? De senaste decennierna har sett ett ökat intresse från konstnärer att arbeta med historiska händelser, samlingar och arkiv, vilket också blir tydligt i utställningen Samhällsmaskinen. Detta öppnar å ena sidan för nya läsningar och perspektiv, men väcker också en rad följdfrågor, inte minst med tanke på konstfältets egna normer och begränsningar. Bidrar konsten till att rösterna i offentligheten mångfaldigas, eller tvärtom? På vilket sätt påverkar rådande estetiska normer vad och vem som synliggörs?

Seminariet genomförs med stöd av ABF Malmö.

Kilde: Malmö Konstmuseum

Malmö Konstmuseum

Malmöhusvägen 6
SE-201 24 Malmö

Tilgængelighed:

Niveaufri adgang - ja

Handicaptoilet - ja
Gratis for ledsager - ja

Tirs-søn 11-17
Tors 11-19

Entré til udstillinger
Voksen: 60 Kr.
Studerende: 20 Kr.

Kontakt

+46 (0)40 34 10 00

Samhällsmaskinen – Industriåldern ur konstens perspektiv
24 sep 201615 jan 2017
Kurator

Del

'Samhällsmaskinen – Industriåldern ur konstens perspektiv'

Facebook